Telefonbedrägerier har varit högt upp på agendan i veckans nyheter och det är svårt att göra en sammanfattning av resultatet. Mitt i prick var nog ändå spaningen som Thomas Ritter gjorde i veckans svep på TV4 Nyhetsmorgon om ”att ta någon i örat”. Statsministern Ulf Kristersson tar bankerna ordentligt i örat och ger dem bakläxa.
Statsministern Ulf Kristersson ger bankerna bakläxa. Man undrar hur bankerna kunde misslyckas så totalt med att få fram sitt budskap när de fick chansen, de var ju så säkra på sin sak. Det var uppenbart på Svenska Bankföreningens digitala seminarium ”Samverkan för att motverka bedrägerier” den 26 januari i år.
Dessutom som ”salt i såret” så vill polisen nu se över möjligheten att åtala bankcheferna för penningtvätt. Det kanske inte var så smart att bjuda in polisen för att berätta om samarbetet inom SAMLIT, som inte haft någon större effekt hittills på bankbedrägerier, och sedan under panelsamtalet ifrågasätta polisens insatser mot brottskluster som ägnar sig åt bedrägeribrott.
Föreningens öppna brev till statsministern har uppmärksammats i Jönköping, både i radio P4 och av tidningen JP, men vi väntar fortfarande på svar från regeringen.
Statsministern Ulf Kristersson sa på pressträffen efter mötet med bankerna att man inte utesluter lagändring, men att sådant tar tid och inte är aktuellt så som det ser ut just nu.
Något som påpekades är allt som bankerna har gjort för att minska bankbedrägerier, men de kan inte berätta mer med hänvisning till banksekretessen, vilket blir ett märkligt argument med tanke på hur det ser ut och eftersom effekten av insatserna inte märks överhuvudtaget i brottsstatistiken från Brå.
Att det skulle vara svårt att förhindra penningtvätt p.g.a. sekretessen mellan bankerna stämmer inte. Det finns exempel på penningtvättsmål där både brottsoffer och målvakt använder samma bank. Dessutom går det ju bra att dela på andra tjänster som till exempel BankID och Swish, så varför inte också säkerhet för att stoppa penningtvätt?
Efter att tagit del av polisens förundersökningsprotokoll från ett Swish-bedrägeri, ett s.k. ”Hej mamma” bluff-SMS, så blir man lite fundersam över den bild som målas upp av bl a. media. Att det skulle vara avancerat eller komplext att utreda och utförs av personer som agerar från utlandet och med bankkonton i anda länder. När brottet enkelt utförs på lokal nivå i samma stad och bank, utan risk för upptäckt innan alla spår är borta.
Det är många brottsoffer som vittnar om att så fort de lagt på luren, dvs kommer ur den sociala manipulationen och börjar tänka klart igen, förstår att de blivit lurade och direkt kontaktar banken och polisanmäler. Det är efter det som inget händer, det kan enligt polisen ta upp till två veckor innan de får uppgifter från banken på vem om äger ett bankkonto. Vem som använder alla mobilnummer som används för bedrägerier får polisen aldrig veta p.g.a. kontantkortsmålvakter.
För att stoppa bedrägerier är det inte bara nya tekniska lösningar som behövs. Banker och telekombolagen måste började samarbeta med polisen och snabbt, samma dag, ger dem informationen om vem som äger bankkonto och använder mobilabonnemang. Och att alla telekombolagen omedelbart slutar med tjänsten som tillåter spoofade mobilnummer som de kriminella kan gömma sig bakom.
En sak som har diskuterats i veckan är Storbritanniens nya lag för bedrägerier som träder i kraft i höst. Där bankerna ska tvingas ta hela kostnaden som delas 50/50 mellan banken som skickar och den som tar emot pengarna.
I princip har Sverige haft en sådan lag länge. Syftet med betaltjänstlagen, från början, var som en försäkring för att man skulle våga börja använda digitala tjänster, med en maximal självrisk på 12 000kr. Det var tänkt att banken, i vissa situationer, skulle kunna hävda att någon har handlat bedrägligt men där då bevisbördan ligger på banken. Allt fungerade bra fram till lagändringen 2018, som skulle förbättra för bankkunderna och öka konsumentskyddet, men det blev helt tvärtom.
Vi håller med i statsministerns analys och menar därför att betaltjänstlagen och penningtvättslagen är tillräckligt om de börjar tillämpas på rätt sätt av bankerna, så som det var tänkt från början.
Per Sundgren blev lurad 2022 och har därefter flitigt debatterat om bankernas ansvar i media. DN följde med Per på rättegången mot två män i ett typiskt penningtvättsmål. Vi undrar hur det kommer sig att ansvarig bank aldrig är kallade, men det kanske kan bli ändring på det nu? Idag blir det bara ett spel för galleriet. Målvakten blir dömd men har inga pengar och kvar sitter brottsoffret själv, utan att fått någon hjälp.
Villaägarnas har tidigare menat att bankerna är medvållande till bankbedrägerierna och de får nu stöd av polisen. Vi menar att även telekombolagen är medvållande, som inte stoppar spoofing.
Slutligen vill vi lugna Thomas Ritters oro om att det kanske måste bli svårare för oss vanliga bankkunder för att få stopp på bedrägerier. Så länge man fortsätter att införa felaktiga åtgärder mot bedrägerier så finns den risken. Till exempel så är det väl ingen som tror att USA lyckas stoppar terrorister med lappen man fyller i strax före landning? Samma effekt har troligen bankernas frågor man måste svara på. Men med rätt åtgärder och bättre samarbete med polisen så finns chans att det till och med kan bli enklare för oss vanliga bankkunder.
