Ny app ska bekämpa telefonbedrägerier
Säkra Samtal är en app som möjliggör att du kan kräva att en person identifierar sig digitalt innan du delar med dig av känslig information.
Här rapporterar vi om vad andra gör och skriver. Med länkar direkt till källa. Artiklar kan därför ibland vara låsta för icke prenumeranter.
Säkra Samtal är en app som möjliggör att du kan kräva att en person identifierar sig digitalt innan du delar med dig av känslig information.
Antalet bedrägerier mot framförallt äldre ökar igen skriver DN i en serie om så kallad Fysisk Vishing. En ny typ av telefonbedrägeri genom social manipulation som sedan följs upp av ett hembesök. Marianne är ett brottsoffer som berättar för DN vad hon blivit utsatt för.
Det är en mycket oroande utvecklig som kan vara en direkt följd av att bankerna, när de försöker stoppa ”vanlig" vishing, inte ser riskerna eller förstår hur social manipulation fungerar.
Från DN: Fysisk vishing, en bedrägeriform som riktar sig mot de allra äldsta, minskade kraftigt i början av året men är nu på uppgång igen. Det visar statistiken från polisens Nationella Operativa Avdelningen, NOA.
Han är poliskommissarien som blev kriminologiprofessor och har arbetat mot organiserad brottslighet i 20 år. Efter flykten från Iran och uppväxten i ett utanförskapsområde valde han att utbilda sig till polis och varnade tidigt för gängutvecklingen. Amir Rostami är idag verksam vid högskolan i Gävle och forskar vid Institutet för framtidsstudier.
SVT Nyheter rappoterar att antal anmälda telefonbedrägerier och att brottsvinsterna miskar kraftigt undrer första halvåret 2024, enligt polisen.
"Gemensamt för dem som utsatts via Vinteds plattform är att de har godkänt överföringar av pengar med bank-id. Marcus Nohlberg är kritisk till den text som går ut till användare av id-tjänsten i samband med en signering.
– Jag tycker inte att bank-id har tagit ansvar för att förtydliga saker och hjälpa folk att fatta rätt beslut i en stressig situation, säger han och tillägger:
– En jättestor grupp människor hamnar i kläm för att de inte har fått tillräckligt mycket hjälp av de system vi har.
Han är även kritisk till att signeringarna kan gå snabbt, inte minst för den som har godkänt signeringar med face-id eller touch-id.
Charlotte Pataky är pressansvarig på Finansiell id-teknik som står för teknik och drift av bank-id. Hon påpekar att det är banken, myndigheten eller det aktuella företaget som har ett användaravtal med sin kund och därmed ansvar för kunden."
SVT Nyheter Sörmland rapporterar om fallet där målsägande är äldre personer som lurats genom sms-bedrägerier. De häktade är två män i 20-års åldern och en kvinna i 30-års åldern. Ytterligare en man i 20-års åldern är misstänkt och häktad i sin frånvaro, han greps i Portugal tidigare i veckan och ska överlämnas till Sverige.
Även TV4 Nyheterna har ett inslag om detta. Kammaråklagare Anton Larsson Forsberg bedömer att bevisläget är gott, men att det ännu är för tidigt att svara på på om brottsoffren kommer få tillbaka sina pengar. Curre Hansson, ordförande på Pensionärernas Riksorganisation (PRO), välkomnar beskedet om häktningen: "Äntligen. Man håller tummarna för att poliserna har hittat nåt sätt att få fast skurkarna. Det är de värda. De är sataniskt duktiga dessutom." Enligt honom är det många äldre som råkar ut för bedragarna, men ändå många som inte anmäler på grund av skamkänslor.
Föreningen Mot Nätbedrägerier har lämnat sitt remissvar och bland annat påpekat:
"Till exempel som förr, när man gick till sitt bankkontor, med en fysisk legitimation för att flytta eller ta ut pengar, för det finns några mycket viktiga skillnader.
1. Jag som kund vet att jag är på mitt bankkontor.
2. Personalen i kassan ser mig som håller i legitimationen i handen och att det överensstämmer.
3. Personalen i kassan ser om jag är utsatt för hot eller för social manipulation."
I Vetenskapsradions program "Lurad via luren" den 11 mars påpekar forskaren i cybersäkerhet vid Skövde högskola, Marcus Nohlberg just detta att förr fanns en tröghet i systemet, du gick till banken och träffade människor, nu går det på 30 sekunder. Det är inte rimligt, säger han.
Hela remissvaret från föreningen finns under rubriken Kontakt/Ladda ner.
DN Ekonomi skriver om pressmeddelande från Brå om att "möjliggörare" på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk. Läs mer i deras rapport.
Även SVT har ett inslag om hur advokater, mäklare och banktjänstemän - "möjliggörarna", lockas in i gängen.
SvD Näringsliv: "Gängkriminella ser till att befinna sig i miljöer där finansmäklare hänger. Det kan handla om restaurangerna runt Stureplan, eller tech- och bankmässor. De kommer dit propert klädda och ger intrycket av att ha tjänat mycket pengar inom tech eller kryptovaluta."
Bedrägerier hade INTE varit möjligt om:
Banker inte möjliggör för kriminella nätverk att använda penningtvättsmålvakter där pengar sedan inte går att spåras.
Telekombolagen inte möjliggör för kriminella nätverk att genom spoofing kunna skicka SMS och ringa telefonsamtal som inte går att spåra till vem som ringde eller går till en kontantkortsmålvakt.
Myndigheter inte möjliggör för kriminella nätverk att äga och göma sig bakom oseriösa företag.
Som till exempel call-center, för att kunna ringa spoofade samtal. ID skyddstjänster på nätet, för att samla in personuppgifter. Bemanningsföretag, för att skaffa personal till sina företag. Fastighetsföretag, för att göma undan pengarna.
Några citat från Lise Tamm i DN ”Bedrägerier är farligare än skjutningar”
Det som framför allt har ökat är bedrägerier av alla slag: Välfärdsbedrägerier, internetrelaterade bedrägerier och så vidare. De har ökat lavinartat. Och det är ett systemhotande problem, värre än skjutningarna.
Brottsbekämpning i Sverige är föråldrad. Hon nämner det som kallas osjälvständiga brottsformer, det vill säga försök, förberedelse, medhjälp eller anstiftan till brott. Den lagstiftningen har i princip inte ändrats sedan den tillkom på 1940-talet.
I dag är det exempelvis inte kriminaliserat att kartlägga potentiella brottsoffer, alltså göra sökningar på nätet.
Nu finns det nya vägledande beslut från ARN 2023-12-13 som gäller obehöring transaktion där 5 av 6 fick bifall. Inget som tydligt framkommer i inslaget från SVT Nyheter strax före jul med Marcus Isgren, chef på ARN.
Förväntningarna var stora efter HD-domen och de vägledande besluten från ARN 2022, där 8 av 9 fick bifall.
Men det blev snabbt en stor besvikelse när det visade sig att 4 av 5 fick avslag hos ARN, trots HD-domen.
ARN valde alltså att forsätta referera till ett gammalt vägledande beslut, ärende 2019-08258, när det gäller tolkning av vad som är en obehörig transaktion, vilket kan anses vara en lite märklig syn på bedrägerier genom social manipulation.
"Nämnden har tidigare uttalat att det inte är tillräckligt att kontohavares mobila bank-id
används för att en transaktion ska anses behörig, utan att det dessutom krävs att transaktionen
har skett med kontohavarens samtycke"
Något som ARN nu kommit fram till varit felaktigt med de nya vägledande besluten, vilket är extra tydligt i ärende 2022-13993.
ARN:s plötsliga ändring på hur man ser på vad som är en obehörig transaktion kom bara dagar efter att KO stämmer Nordea AB. KO håller alltså inte med om ARN:s tidigare tolkning av vad som är en obehörig transaktion och vill få det prövat i domstol. Om KO får rätt i domstol, så är det andra gången på kort tid, som ARN:s tidigare vägledande beslut anses varit felaktiga. ARN:s trovärdighet som opartisk skulle därmed vara förbrukat.
Förväntningen för 2024 är inte att alla får rätt men att besluten, rent statistiskt, bättre ska överensstämmer med utfallet av de vägledande besluten från 2022 och 2023, till exempel enligt ärende 2023-00170 och 2023-04491.
Så nu får vi hoppas att inga fler utsatta för bedrägeri genom social manipulation ska anses som särskilt klandervärt eller att ha givit samtycke till transaktionen av bankerna eller ARN.
Motion 2023/24:1003 av Adrian Magnusson (S)
Högsta domstolen där det konstaterats att bankerna har ett vidsträckt kompensationsansvar i dessa fall. Tyvärr görs inte en enhetlig tolkning av denna dom, utan Allmänna reklamationsnämnden och bankerna fortsätter att neka kompensation till de som kanske lurats på sitt livs besparingar.
Sverige kan inte ha en ordning där enskilda individer dumförklaras och lämnas att klara sig själva när de luras på sitt livs besparingar och tillgångar. Det är nedbrytande för individen och inte värdigt ett samhälle med stora rikedomar.
Motion 2023/24:246 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S)
Under sommaren har så kallade Swishlistor uppmärksammats i samband med rättegångar om organiserad brottslighet och narkotikahandel. Mest uppmärksammat har det blivit i Sundsvall där en enskild person sålt narkotika för ca 1,5 miljoner kronor och kunderna har betalat med Swish.
Här finns det ett behov av att bankerna förbättrar sina kontrollsystem. Det kräver ökade krav på bankerna att faktiskt utföra den typen av kontroller.
TV4 Nyheter: Banker borde göra mer för att förhindra att deras kunder bedras på miljontals kronor.